Vita män borde inte finnas

Det biologistiska och manshatande i den svenska feminismen manifesterar sig varje dag, i alla medier och genom alla kanaler, det handlar om vad man numera kallar för ”skåpmatsmisandri” eller helt enkelt vardagshat. Och detta är viktigt för feminismen eftersom fiendeskapet och hatet riktat gentemot svenska män är dess kärna och behöver spridas kontinuerligt i arbetet med att få in nytt blod i sekten.

I dagens Aftonbladet hittar vi en artikel med rubriken ”Ny forskarstudie: Varför finns ens män?”, och i ingressen följande frågeställning:

” – Varför ska en art slösa all den energin på söner, säger forskaren Matt Gage”.

Det handlar alltså återigen om så kallade ”forskare”, alltså radikalfeministiska sektmedlemmar som tagit sig in på universitet och högskolor och genom kontakter med andra sektmedlemmar lyckats ordna mängder av bidrag för att bedriva studier i ambitionen att sprida hat och rättfärdigande av synen att vissa människotyper är underlägsna andra (och därför inte förtjänar att existera).

Detta är den svenska feminismen som talar till oss genom Aftonbladet. Men det kunde lika gärna varit vilken som helst annan artikel eller ”rapportering” eller ”forskning” (som kunde presenteras i SVT’s ”Vetenskapens värld”), i svenska medier.

Synen att män är så underlägsna som art, som ras, som ”biologisk olycka”, är så utbredd i Sverige att ingen ens rycker på ögonbrynen längre. Att sedan tusentals unga pojkar begår självmord varje år (fyra gånger fler jämfört med flickor), i sitt sökande efter identitet och mening gör ju då ingenting. I en feministiskt kontext är ju detta bara en seger, någonting bra för samhället (även om det hade varit smidigare att bara abortera fostren).

Kanske är det också därför som vår feministiska regering nu bestämt sig för att sätta in kraftåtgärder för unga tjejers hälsa och inte nämner ett ord om de dumma pojkarnas benägenhet att ta sina liv.

—————————

En del verkar inte förstå varför svenska Public service och andra nu verkar vara så upprörda över att företaget Jula har haft frågor i sina anställningsformulär om den sökande är ”vit, svart eller har en blandras”? Indignerade, upprörda och rättfärdiga har vänstermedia och journalisternas twitterkloak fördömt detta tilltag av Jula.

Ja, eftersom de själva – Public service för att nämna en aktör – aktivt jobbar med rasprofilering i sina egna ansökningsprocesser (och avser att öka denna aktivitet framöver).

Låt mig då försöka bidra med en förklaring.

Skillnaden är – och detta är avgörande – att rasprofileringen när det gäller ”Rättviseförmedlingen” och Public service är att utestänga vita, svenska, heterosexuella män. Det gör man genom att i appen helt enkelt sortera bort sådana i ansökningsprocesserna. Även män (dock inte kvinnor), med svenskklingande namn sorteras bort.

Bortsorteringen sker här alltså på ett sådant sätt att det inte ”syns” att vita män har sorterats bort.

I Julas frågeformulär frågas det om ras, alltså om någon är till exempel vit. Det är givetvis oacceptabelt eftersom det synliggör att det finns – skulle kunna finnas – en ansökande som definerar sig själv som vit.

Själva poängen med rasprofileringen som nu genomförs i statliga myndigheter går nämligen ut på att enbart ”lyfta fram” människor som inte är svenska, vita, heterosexuella män. I denna kontext blir det ju då också felaktigt att en sådan människotyp ens kan komma på tal att svara på frågor om sin egen rastillhörighet.

Det finns mycket mer att säga om denna sjuka och livsfarliga utveckling men jag förmår knappt ta i det.

Ett land som genom en relativt lite grupp i politiker- och mediaeliten har bestämt sig för att bedriva krig gentemot inte bara den egna befolkningen i allmänhet men gentemot den del av den inhemska befolkningen som biologiskt utmärker sig som just svenska, vita pojkar.

Jag måste ta till ett kraftord och ja, jo, det är vidrigt.

Hur svenska mödrar och föräldrar till dessa pojkar – som skulle ha blivit en del av det här landets framtid – kan låta detta hända är för mig fullkomligt ofattbart.